Natur

På vägar går du över den öppna terrängen i Fyledalens botten. I sluttningen finns flera framspringande vattenkällor, bland anant Vitabäckskällan.

Fyledalen är en komplicerad geologisk skapelse. Böjningen i berggrunden är en av Sveriges största. Rörelser i jordskorpan har gjort att urgamla lager av sand, kol och lera ställt sig lodrätt och ligger nära ytan. De branta sluttningarna och dalens platta botten gröptes ur av smältvatten från inlandsisen.

Vid Eriksdal går du förbi stenbrott med kvarts som är lika lös som den var för 200 miljoner år sedan. Öster om finns Kurremölla, en geologisk sensation på 1800-talet. Här fann man kol med fossiler av blad, kottar och nötter från ginkoträd. I marken finns också rikligt med järnmineral.

Glador, ormvråkar, havs- och kungsörn tillhör vardagsupplevelser i Fyledalen. Skogsvägar leder dig genom lövskog till strövområdet Snogeholm där strandpromenaden vid Snogeholmssjön är rullstolsvänlig. Här följer du stigen längs Snogeholmssjöns kant till de väldiga Evighetsträden. Ekarna är särskilt utvalda för att ge livsutrymme åt hotade arter av skalbaggar och fladdermöss, som ekoxe och trollfladdermus.

Kulturhistoria

Vitabäckskällan var tidigare hälsokälla och storbykplats. Den är mest känd som samlingsplats vid det stora bondeupproret mot ärkebiskop Absalon år 1182.

Nordväst om Snogeholmssjön passerar du diket som användes för att sänka sjön och vinna odlingsmark.

I höjd med Snogeholms slott ser du ön Hägerholmen. Här låg en medeltida borg, tillhörande ärkebiskoparna i Lund och senare riddare Krognos. Snogeholm blev så småningom ett gods med eget litet samhälle. Här fanns bostäder åt statare och anställda, egen smedja och tegelbruk. De bevarade stora ädellövskogarna, betesmarkerna och alléerna är tydliga spår efter godset. Kejsardammen med minnestenen intill berättar om den tyske kejsaren Wilhelm II:s jaktresa till Snogeholm år 1899. Då liksom nu fanns det gott om rådjur, dov- och kronhjort i området.