Erika som har instagramkontot @swedishadventuremom själv upp med naturen tätt inpå, men när hon fick barn var hon rädd att den tiden var över. Erika kände ingen annan med barn som prioriterade skogen, och befarade att hennes egna naturupplevelser skulle bytas ut mot oändliga timmar på lekplatser.
Erika berättar att hon aldrig har gillat lekplatser. Att stå där och låtsas tycka det är kul att jaga sonen runt en gungställning, eller ständigt oroa sig för att han ska trilla ner eller bli knuffad i rutschkanan, var helt enkelt inte henne grej. Så hon bestämde mig för att testa naturen istället.
Deras första riktiga utflykt gick till ett naturreservat med en liten å när sonen var 4. Där hittade domen plats där man kunde gå ner till vattnet, och där blev vi kvar i timmar. Vi kastade stenar och pinnar i vattnet och Erika insåg där och då att hon inte behövde underhålla honom, utan naturen skötte det själv.
-Samma sak hände på stranden en annan gång: medan jag njöt av vårsolen på en klippa, var han fullt upptagen med att samla snäckor i timmar. Det var då jag förstod: det här är min grej. Det är mycket lättare att spendera en dag på det här viset än att ständigt behöva underhålla honom eller ge honom en skärm. För att jag inte skulle bli uttråkad började jag leta destinationer på nätet. Min son hade säkert varit nöjd med samma skogsdunge varje gång, men jag ville se nya vackra platser: raviner, vattenfall och utsiktsplatser. Vi började beta av en lista med turer på mellan 1 och 5 kilometer.
Under åren har Erika lärt sig att barns vandring ser annorlunda ut än vuxnas. För hennes son handlar det om att gå balansgång på stockar, hoppa från klippor och utkämpa episka strider mot osynliga vargar eller monster. För Erika handlar det om återhämtning.
Erikas bästa knep för att hålla motivationen uppe:
- Mutor i form av godis eller bullar. Men regeln är enkel: man måste prestera först. Bullen kommer fram när vi är framme vid vattenfallet eller utsiktsplatsen.
- Godisspåret: På längre sträckor går jag före och gömmer små bitar godis på rötter eller klippor längs leden. När han var mindre trodde han att det var trollen som lagt ut dem.
- Sagor och sång: För de minsta fungerar ramsor och berättelser om troll under broar fantastiskt bra.
- Uppdrag: Vi kör ofta skattjakt: leta efter en fjäder, en rund sten, en speciell bagge eller använder äggkartonger där han ska hitta saker i skogen som matchar olika färger eller former.
- Idag är min son snart 10 år. Den där fyraåringen som ibland låg på marken och vägrade gå ett steg till är numera en "parkour-vandrare" som älskar kuperad terräng och stora klippor som man kan hoppa på.
Våra favoriter i Halland och Skåne
Då vi bor i Halmstad, här är platserna som är hyfsat nära och som vi återvänder till, längs med både Hallandsleden, Skåneleden och fristående reservat:
Halland
- Danska fall (Simlångsdalen): En klassiker utanför Halmstad. Man kan gå en kortis på 1 km eller rundslingan på 2,8 km för lite mer utmaning. Fikat intas givetvis vid det dundrande fallet.
- Prins Bertils stig (Halmstad): Vår absoluta favorit längs kusten. Vi väljer ofta ut etapper och avslutar vi i Tylösand väntar alltid en glass i kiosken som belöning.
- Knäreds kvarn: En pärla med häftiga vattenfall och klippor som bjuder in till lek. Vandringen är kort men spännande.
- Maredsfors (Oskarström): Kort promenad med dramatiska vyer över Nissan. Ett perfekt avslut är att ta fika på det mysiga caféet på Skolberget.
- Fjärås bräcka: Här möts man av en mäktig utsikt över både sjön Lygnern och havet. De öppna landskapen och de gamla gravfälten ger en nästan magisk känsla för barn med spring i benen.
Skåne
- Hovs Hallar (Bjärehalvön): Inte den mest barnvagnsvänliga platsen, men otroligt spännande! Här är det klippigt och vilt med utsikter som tar andan ur en.
- Kullaberg (Mölle): Lite mer lättillgängligt än Hovs Hallar men med samma dramatik. Varierad terräng med grottor och stigar som barnen älskar att utforska.
- Söderåsens nationalpark: Ett måste på hösten när skogen brinner i rött och gult. Vyerna från Kopparhatten är oslagbara och stigarna nere i dalen är magiska.
- Stenshuvud nationalpark: En ganska kort men brant promenad upp till toppen ger en fantastisk vy över havet. Kuperat och precis lagom utmanande för små äventyrare.
- Forsakar (Degeberga): Här finns ett av Skånes högsta vattenfall. De fallna träden i ravinen fungerar som en naturlig parkourbana, men man måste vara försiktig där.
- Kåseberga & Ales stenar: Här kombineras historia med vidöppna ytor. Att se de enorma stenarna mot horisonten imponerar på de flesta åldrar.
Erikas sista tips strunta i hur långt ni går. Det spelar ingen roll om ni bara kommer 500 meter från bilen innan ni fastnar vid en spännande bäck eller en bra klättersten. Det viktiga är att ni är ute, att skärmarna är borta och att ni får en stund tillsammans utan lekplatsstress.
Naturen är världens bästa lekplats: den är gratis, den är alltid öppen och den kräver faktiskt ganska lite av oss föräldrar så fort barnen har hittat sin första ”svärdspinnar”. Så packa bullarna, snöra på kängorna och testa. Vem vet, kanske hittar du också din favoritklippa där du kan få sitta och bara andas en stund medan barnen krigar mot osynliga skogstroll.
Vi ses på stigen!